Själainringning för Karinas pappa

En dag hos Anton och Axels mormor där även Karin, Andreas, Hilda och Signe var. Medelmåtta ganska mycker gräl mellan barnen tyvärr. Trevlig tillställning runt gudstjänsten med fika, fiskdam och ballonger till barnen. Samt därefter sjungande av barnsånger. Lite segt efteråt och meddelande om försvunna och skadade djur o.dyl. Saker som man ska engagera sig i, saknar kunskap att engagera sig i vilket gör att ett engagemang blir ganska oviktigt.

En dag i simhallen

Först leta efter kläder till dop och begravning...

Men sedan simhallen:)

Anton klarar sig jättebra nu och kan leka i vattnet. Axel ville absolut inte gå därifrån. Sedan blev det McDonald's, rutchkana och lördagsgodis.

Barnen växer och uppfyller dagarna med glädje

Axel sätter nu ihop flera ord i rad till meningar. Han är så gullig när han står och rockar fett med sin lilla keyboard för barn. Han gungar med hela kroppen och gör rörelser när han spelar. Något som mormor uppmuntrade honom till igår när hon var där. Det är typiskt sådant som ska filmas men om man väl får fram videokameran så har väl Axel redan tröttnat på att Rocka.

Anton fyller snart fem år. Det är svårt att veta vad man ska köpa för presenter åt honom egentligen och vilka man ska bjuda på kalas... Hur funkar det där med att bjuda dagisbarn egentligen... Anton leker för fullt med barnen på dagis i alla fall. Idag ropade de till Anton att han måste laga deras cyklar innan han åkte hem och Anton sprang och ordnade det.

Avslutnung på sångkyrkis idag med tårta och kex till Antons glädje. Axel nöjde sig med att slicka av chokladen från ett kex. Axel är oxå med på denna sångkyrkis lite mer aktivt nu.

Anton kan räkna långt, säker till 20 i alla fall, och antalgigen längre och har börjat intressera sig för plus och minus. Han bokstaverar ord men blir arg om man vill betona för honom hur något ord låter.

Den 16e (i söndags fyllde farmor 65 år). Det blev mat på restaurang Wilmas och Axel och Anton lastade in pasta och pannkakor. Sedan var vi en hel del i lekparken med farmor. Lekte med lego och bilar inne hos farmor och tittade på lite Bolibompa. Jag och Axel var ute och sparkade fotboll i över en halvtimme, axel älskar sådant liksom att spela med bandyklubbor. Det hade varit en dag full av vackra kort om jag inte hade glömt kameran. Runes död lade ordentlig sorg över dagen dock... och detta ändrar förmodligen allt som vi har framför oss...

Axels utveckling

Jo, plutten är väl ingen plutt nu. 14,5 kilo och börjar sätta ihop ord (har han förresten gjort ett tag).

What makes the world go round..?

Leos lekland i söndag var väldigt kul. Anton och Axel verkade ha så kul. Det anordnades av vi unga. Anton sprang omkring som den stora kille han är och prövade på alla klätterställningar. Lille Axel var först i leklandet för småttingar men fick sedan smak för de riktigt höga rutchkanorna. Och han blev så ilsk när pappa sa att han var tvungen att följa med för "lille Axel" har inte ens fyllt två och rutchkanan är säkert från 10 meter upp i luften. "Bort", "akta", och skrek Axel och var så arg så han en gång t.o.m. började gråta. Men pappa var envis. Pappa följde även med Axel i labyrinterna av klätterställningar. Anton som sagt fixade biffen själv. Det konstiga var förresten, att när tant Ingrid skulle åka med Axel så gick det så bra så.

I fredags firade vi valborgsmässoafton hos oss här på kantavägen. Jag tyckte det blev riktigt trevligt. Anna och Martin med sin lille Amy och Ingrid med Adam stannade kvar till runt halv tolv. Det var så roligt att prata med dem om ditten och datten och ingenting.

Anton flög runt bland de andra barnen vid valborgsmässoelden. Ner till elden sprang Anton med Adam och då såg de ut som ler och långhalm... eller vad det kallas.

Ja, jag har ´bilder från leklandet. Några stycken i alla fall eftersom jag hade glömt att sätta i minneskortet eller rättare sagt inte förstått att Karina inte hade gjort det. Jag använde min fina nya kamera. Jag vet inte hur man överför bilderna men lär mig det en annan gån. Det är så mycket man ska göra en annan gång. Det är bara för att man ska jobba. Synd att jag har så förbannat skit jobb.