Jag har tänkt att jag måste skriva ner lite om hur Axel lär sig prata, eller vad han har lärt sig. När Anton och jag tog med Axel på 18 månaderskontrollen kom vi knappt ihåg några ord kan kunde, vi fick anstränga oss för att komma på 10 stycken. När vi kom hem så gjorde vi en lista. Ja detta var så länge sedan som den 28 januari, men såhär såg det ut då:
Buu, Hilda, Oj, Nej, Mamma, Pappa, Hjälpa="älpa", Kiis om Kisse, aj, han kan låta som ett får, en häst, en anka, en åsna och en gris, Buss, Snö, Titta, för huvud säger Axel huva, mé, näsa, ja, kaka, kuckelikú, puss, páap om napp, hej och bajs.
Nu har Axel utvecklat till jag bajsa, kanske inte den mest adekvata meningen att börja lära sig men i alla fall. Nya ord kommer som bil...
Karina eller jag hämtar barnen vid fyra på dagis. Då är de ofta trötta och jag tycker det är tråkigt att dagarna på så sätt förvinner till viss del till oväsentligheter såsom arbete. det tycker jag är tråkigt... arbete är nödvändigt ont.
1 kommentar:
Hej Mattias,
Axel kan väl säga farfar också.
Ha de bra, farfar.
Skicka en kommentar